Livet är som ett brinnande flygplan

När det ryska flygplanet fattade eld i Moskva i början av veckan, försvårades evakueringen av planet då resenärer tog sina resväskor med sig. Det är nästan omöjligt att förstå hur någon kan i ett brinnande plan prioritera mobilen, laptoppen eller annat värdsligt skräp när människoliv är hotade. Det är uppenbart att det måste vara frågan om mer än bara panik och dåligt tänkande som har fått människorna att bete sig på ett så värdelöst och själviskt sätt.

Vi vill alla leva ett meningsfullt liv. Viktor Frankl lärde oss att människans primära behov är viljan till mening, dvs. nödvändigheten att uppleva livet som fyllt med syfte och mening. Och visst grubblar flesta av oss över hur vi kan ha mera mening i vårt liv.

I dagens värld söker vi ofta mening i formen av intensiva upplevelser och det materiella, och vi mäter vårt välbefinnande i hur mycket av dessa vi kan få tag på. Vi lever för den nästa resan, festen, smartmobilen eller kanske ny hemelektronik. Och vi griper tag i det materiella i vårt liv så krampaktigt att vi inte vill lämna ett brinnande flygplan utan det. I slutet är vi dock alltid besvikna med hur lite vårt liv blivit bättre när festen väl är över och vi gör en smoothie med vår nya mixer. Då är det är dags att börja leva för nästa festlighet eller Ultra HD Premium TV och börja om den onda cirkeln.

Viktor Frankl kallade denna sätt att värdera livet för ytlig framgångsetik. Den kan aldrig resultera i äkta mening i livet. Tvärtom gör den oss sårbara för livets oundvikliga kriser. När vi förlorar förmågan att resa omkring eller det käraste materiella, vad har vi då kvar? Frågan om mening i livet är essentiell för människan, men det är viktigt att vi förstår rätt vad meningen med mening är.

Logoteorin lär oss att mening i livet blir förstådd rätt endast i relation till de absoluta och universella värdena. Livet handlar om att göra val och människan är fri att göra val på ett själviskt eller osjälviskt sätt, oetiskt eller etiskt. Endast sådana val som resulterar i gott för någon eller något annat än en själv är värdefulla. Om vi fungerar osjälviskt kan vi uppleva att vi lever ett gott liv. En god människa är den som gör goda gärningar.

Det är alltså vår fria vilja att agera värdefullt som är avgörande – viljan till mening. Om vi lever ett på ett etiskt sätt meningsfullt liv, är vi på en starkare grund när vi stöter på en livskris. Frankl fick bevittna detta som fånge i koncentrationslägren under andra världskriget. Viljan till mening var livsviktig för hur människorna överlevde helvetet. De som gav sin sista brödbit för att hjälpa andra klarade sig koncentrationslägren med större sannolikhet och det var de som kunde leva ett gott liv efter att helvetets lågor hade brunnit ut. Avgörande var alltså inte fysisk styrka eller någon slags överlevnadsinstinkt, utan en orientering emot det värdefulla.   

En realist inser att lycklighet – vad det sedan än är – slutligen flyr oss, gång efter gång. Livet kommer alltid att förr eller senare utmana oss att uthärda lidande och kriser och vår uppgift i livet är att försöka transcendera vår själviskhet för något värdefullt, under alla omständigheter. I stället för lycka bör vi alltså sträva till ett etiskt välbefinnande. Då lever vi ett fullt människans liv.

Är det lätt att leva osjälviskt? Absolut inte. Det är frågan om konsten att leva och all konst tar tid att bemästra. Man kan inte spela Paganinis kapriser en vecka efter att man börjat spela violin. Också om vi vill leva ett meningsfullt liv, finns det få alternativ andra än att börja praktisera. Men man måste också tåla att man misslyckas ofta. En människa är alltid bristfällig. Det är det som gör oss unika och det är det som är orsaken till att vi behöver varann och skall finnas till för varann.

Livet är som ett brinnande flygplan, och vår främsta plikt som medmänniskor är att hjälpa andra passagerare ut ur planet. Den 22-årige flygvärden Maksim Moisejev offrade sitt liv i Moskvas flygolycka när han försökte göra precis det. Maksim Moisejevs liv hade mening, i ordets viktigaste betydelse, till den sista sekunden och hans sista gärning är ett monument för hans liv som inte lätt glöms.

Barn som omfamnar naturen och läkare som respekterar patienten

Det har tagit en lång tid för mig att inse att motsatsen till depressivt tillstånd inte är eufori och att motsatsen till ångest inte är meditativ serenitet. Motsatsen till bägge är att man är tillfredsställd – inte i meningen att man är i ett njutande tillstånd, utan i meningen att man kan ställa sig till fred med sitt liv och allt det innehåller, även svåra känslor. Vi är m.a.o. fria att ta ställning till omständigheterna i vårt liv – såväl våra interna omständigheter såsom känslor som externa omständigheter.

Filosofin har ofta postulerat denna mänskliga frihet som en självklarhet. Viktor Frankl (1905–1997), vid tiden en ung läkare i Wien, observerade dock att specialvetenskaperna, exempelvis biologi, psykologi och sociologi helt hade stängt ögonen för vår andliga frihet och överhuvudtaget den andliga medvetenhet som är essentiell för människan. Frankl var intresserad av filosofi redan som en liten gosse och han har beskrivits som en naturlig filosof. Mot denna bakgrund är det inte så märkvärdigt att han doktorerade såväl inom psykiatri och neurologi som filosofi.

Viktor Frankl tog den mänskliga medvetenhetens frihet och vår vilja till mening, dvs. nödvändigheten att uppleva livet som fyllt med syfte och mening, som utgångspunkt för den filosofiska människosyn som han började formulera på 1920-talet. Han kallade sin filosofi logoteori, med det flertydiga grekiska logos, vilket Frankl översatte till mening eller syfte, som ordrot. Han framlade också grundprinciperna för logoteorins praktik, logoterapi. Logoterapins unikhet i förhållande till andra stora terapiskolor kommer från dess orientering på människans andliga resurser och våra existentiella frågor och etiskt varande, i stället för den traditionella orienteringen på psykiska symptomer och drivkrafter.

Jag vågar påstå att Viktor Frankls observation av specialvetenskaperna gäller även i dag inom psykiatrin, vilken lever en renässans av idealisering av naturvetenskapliga metoder driven av medicinindustrin. Enligt Frankl översimplifierar man människan till en karikatyr när man åsidosätter det mest mänskliga i människan, den andliga medvetenheten. Till viss mån är det nödvändigt att simplifiera, operationalisera, inom specialvetenskaper för att få mätbara resultat för specialändamål. Men arbetet för människors välfärd som helhet kan aldrig grunda sig på en reducerad, inskränkt syn av människan. Tänk om vi helt ignorerade en spridande infektion som en psykiskt illamående person har. Det är lika väl ogrundat att ignorera de andliga behoven i människans enhet. Frankl efterlyste en rehumanisering av människans forskning och omvård och denna uppgift återstår till våra dagar.

Viktor Frankls livsverk i utvecklingen av logoteori och logoterapi är ovärderlig och alltid lika aktuell. Varje människa måste i något skede av sitt liv svara på frågan vad meningen med livet är, vad ens uppgift i livet är och hur vi kan leva med en känsla av mening och syfte. Vi vet från otaliga dokumentationer att existentiella kriser kan ha lika ödesdigra konsekvenser som psykologiska kriser. Och om vi i dag väl förstår hur fysiska och psykologiska problem är förknippade, så är också det hur vi hanterar existentiella frågor bestämt relaterat till vår helhetskänsla av välbefinnande. Men hur många arbetsläkare känner ni till som är beredda att möta en existentiell kris, ett djupt sinne av meningslöshet, utan att automatiskt stämpla det som depression och ordinera selektiva serotoninåterupptagshämmare? Ändå är en existentiell frustration en normal reaktion till ett liv utan mening i ett samhälle som orienterar sig på att suga upp arbetskraften i människan för den mystiskt och tydligen deterministiskt nödvändiga ekonomiska tillväxten.

Jag har på senaste tiden ofta diskuterat meningen med livet med människor och märkt att det att vi har en känsla av att vårt liv har äkta mening och ett värdefullt syfte är långt ifrån självklart. Snarare är det så, att vi relativt blint lever enligt de förväntningar som våra föräldrar, sociala nätverk, vårt arbete och en generisk västerländsk livsstil ställer oss. För att vakna upp till vår andliga medvetenhet behöver vi kanske någon eller något som kan upplysa oss om vad att vara en människa till det fullaste, att etiskt existera, betyder och hur vi kan hitta svar på våra existentiella frågor. Jag skulle nästan vara beredd att hoppas att vi i framtiden får se logoteori som något som bl.a. undervisas i skolan och något som man måste känna till innan man kan praktisera medicin. Med uppfostran om etisk ansvarighet skulle vi kanske se flera flickor och pojkar arbeta för det som är det viktigaste, världen och naturen omkring oss, och flera läkare möta oss som hela, unika människor som är oändligt mer värdefulla än konstgjorda ekonomiska effektivitetskrav.

Jag började med att diskutera ångest och depression. Detta är den andra sidan av logoteorin vid sidan av frågorna om vår existens i världen: hur vi tar ställning med våra interna upplevelser såsom maladaptiva psykiska reaktioner. Jag har personligen haft stor hjälp av Frankls tänkande när jag precis bekämpat depression och ångest. Jag har lärt mig att jag har inom mig andliga resurser som hjälper mig orientera mot ett meningsfullt liv trots svåra psykiska symptomer. Jag vet också att jag kan förstärka mig inför de kriser som livet oundvikligen har kvar för mig att gå till mötes. Logoteorin är djupt relevant för alla som är intresserade av självutveckling.

Man kan dra samman att logoteorin har en existentiell sida och en fenomenologisk sida. Den drar å ena sidan samman hur vi kan och t.o.m. skall leva i världen för att leva vårt liv till fullo. Å andra sidan beskriver den hur den mänskliga medvetenheten fungerar och hur mycket bredare resurser vi har till vår förfogande än vad en specialiserad, icke-filosofisk människobild låter oss anta. På Viktor Frankl Institute Finland talar vi om logoteorin som existentiell fenomenologi, en unik teori om människan som har oändliga applikationer letande efter gott liv.

Skribenten Jukka Packalen håller en avgiftsfri föreläsning om Viktor Frankls filosofi och logoterapi söndagen den 19.5. i Helsingfors centrum. Bindande anmälningar till Jukka.Packalen@gmail.com

Föreläsning om Viktor Frankls filosofi och logoterapi

Viktor Frankl Institute Finland organiserar en avgiftsfri föreläsning om Viktor Frankls filosofi och logoterapi söndagen den 19. maj kl. 15-16.30. Föreläsningen är relevant för alla som jobbar med människors välbefinnande och alla som är intresserade av självutveckling.

Föreläsningen hålls av institutets svenska vägledare Jukka Packalen i Helsingfors centrum. Noggrann adress skickas via e-post till dom anmälda närmare föreläsningen. Bindande anmälningar till jukka.packalen@gmail.com.

Mera info om logoteori, logoterapi och det finska Viktor Frankl-institutet: https://www.logoteoria.net/svenska

Dela gärna detta meddelande om du känner någon som kunde ha intresse för ämnesområdet. Tack för din hjälp!

Grundläggande logoteoretiska begrepp

Logoteorin grundar sig på en filosofisk människosyn där människan ses som en holistisk enhet som har högre andlig medvetenhet – där människan kan utöva sin fria vilja – vid sidan av det reaktiva psykofysiska. Enligt logoteorin är människans primära behov viljan till mening, dvs. nödvändigheten att uppleva livet som fyllt med syfte och mening.

Livet i sig är meningsfullt och varje enskilt liv är värdefullt och meningsfullt. Det finns en plats i mosaiken av livet för var och en av oss. Vår bristfällighet som mänskliga varelser gör oss alla unika och situationerna vi stöter på i livet är också unika för var och en. På grund av vår unikhet kan ingen visa oss vad meningen med livet är och inte heller kan vi själv ge livet mening – livets mening måste var och en själv finna ute i världen där den kallar oss. Den enskilda personens livets mening kumuleras således av de val som man gör i det dagliga livet där livet presenterar oss praktiska valmöjligheter.

Människan har fri vilja. Denna vilja är dock inte absolut; den är snarare alltid till någon grad begränsad av vår situation, eller vårt levda liv, inkluderat genetiska, sociala och kulturella faktorer samt andra omständigheter och alla våra livserfarenheter. Livet kallar oss att använda vår fria vilja till att göra val som är de mest värdefulla av alla alternativ i en bestämd situation, och vi är ansvariga för de val vi gör. Enbart de val som resulterar i något av värde för någon eller något annat än oss själva, är värdefulla. Om vi ​själviskt jagar lycka och upplevelser i livet, förblir vi i grund och botten alltid missnöjda med vårt liv. Men om vi osjälviskt gör värdefulla val, kan vi uppleva att vi lever ett gott och uppfyllande liv.

Livet har alltid mening, även under mest extrema omständigheter. Denna princip fick Frankl bekräftat som en fånge på fyra olika koncentrationsläger under andra världskriget, såsom han hjärtslitande beskriver i sin klassiker Livet måste ha mening. Livet har också mening till det sista andetaget. Därför hävdar logoteorin att man alltid kan och bör säga ”ja” till livet.

Som etiska varelser bör vi rikta oss mot de absoluta och universella värdena, såsom kärlek, sanning och frihet. Det är så livet fylls av mening och syfte. Men hur kan vi alstra värde i världen omkring oss? Logoteorin beskriver tre sätt:

  1. Vi kan i vårt arbete eller hobbyer genomföra en värdefull handling. Allt arbete kan ha ett värdefullt innehåll om vi gör det helhjärtat med all vår förmåga. Vi kan genomföra värdefulla handlingar även t.ex. genom att vara kreativa eller genom att idka välgörenhet.
  2. Vi kan uppleva värden i naturen eller konst. Vi kan dessutom uppleva värden i andra människor och erkänna de värdefulla potential som den andra har. Vi blir medvetna om en annan människa i hennes innersta personlighetskärna genom kärlek. Att uppleva värde är ofta det första steget i att överhuvudtaget bli medveten om värdedimensionen av livet.
  3. Vi kan inställa oss med en värdefull attityd till lidande och slag av öde. Lidandet är en mänsklig erfarenhet som alla människor förr eller senare går till mötes. Svårt lidande är en sann mänsklig utmaning och vi behöver andlig trotskraft för att visa mänsklig värdighet i lidande. Genom värdefull attityd kan vi uppleva livet som meningsfullt till det sista andetaget och vi kan inspirera andra att leva ett värdigt liv trots svåra omständigheter.

I sista hand är målet av alla dessa meningspotentialer alltid en värdefull gärning eller handling. Orientering emot värden kallas inom logoteori för självtranscendens. Självtranscendensen är möjlig endast genom människans förmåga till självdistansering, som består av:

  • vår förmåga att distansera oss till självet – till vår andliga medvetenhet – från våra reaktiva känslor eller vår situation,
  • vår färdighet till självmedvetenhet samt
  • kapaciteten för ifrågasättande själviakttagelse, eller vår kapabilitet att värdera våra upplevelser i förhållande till viljan till mening och hur den förverkligas i vårt liv

Såväl självtranscendens som självdistansering och andra andliga kapacitet vi har måste övas aktivt. Logoteorin och logoterapeutiska övningar visar hur man konkret kan göra det.

Vad är logoterapi och logoteori?

Logoterapi och existensanalys (LTEA) eller logoteori utvecklades ursprungligen av den österrikiske psykiatern, neurologen och filosofen Viktor Frankl (1905–1997), som först formulerade principerna för sin filosofi på 1930-talet. Medan LTEA hänvisar till praktiken av logoterapi, hänvisar benämningen logoteori till den underliggande värde- och meningsorienterade filosofiska världsutsikten och människosynen.

Viktor Frankl var professor i psykiatri och neurologi vid universitetet i Wien, men han var även professor i logoterapi vid San Diego universitet. Han hade också professurer i Harvard, Dallas och Pittsburgh. Han blev inviterad för att föreläsa till över 200 universitet överallt i världen. Den internationella uppskattningen av Viktor Frankl och den filosofiska teorin han utvecklade återspeglas även i hans 29 hedersdoktorat tilldelade honom vid universitet i olika länder.

Frankl skrev 36 böcker som har publicerats på 49 olika språk. Frankls klassiker Livet måste ha mening har sålt mer än 16 miljoner exemplar över hela världen. Han skrev även närmare 700 artiklar.

Logoterapin kallas ofta den tredje Viennesiska skolan för psykoterapi. De andra två är Sigmund Freuds psykoanalys och Alfred Adlers individualpsykologi. Viktor Frankls logoterapi tog avstånd från dessa tankeskolor genom att fokusera på framtiden i ställer för det förflutna och på människans strävan efter mening i stället för reaktiva psykiska mönster, såsom Freuds lustprincip eller Adlers mindervärdeskomplex.

Logoteorin är en virtuell skattkista för självförbättring och personlig tillväxt. Logoterapin kan användas som en form av filosofisk rådgivning för individer, grupper och organisationer. Logoterapin kan väl användas även som en komplementär form av rådgivning till traditionell psykoterapi samt andra former av människovård eller socialt stöd. Logoterapin bjuder på en positiv men realistisk utsikt på människolivet.

Logoteorin engagerar sig med människolivets stora frågor: Vad är meningen med livet? Hur lever man ett gott liv? Vilken mening har just mitt liv? Hur kan jag leva ett mer meningsfullt liv? Vilka är mina värden och hur inverkar dessa mina handlingar? Vad är meningen med lidande och döden? Hur kan jag växa och utvecklas som en människa?

Logoteorin ger begreppsliga verktyg för att tackla dessa frågor. I logoterapi kan man bearbeta dessa frågor individuellt eller i grupp med en logoterapeutisk handledare eller logoterapeut.​